Du vet väl att du som åskådare till hund i varm bil har rätt att krossa bilrutan för att rädda hunden om situationen är akut! Läs mer här!
Man kan också sms:a bilnumret till 72503 ( tex.ABC123). Då får du information om bilägarens namn och stad. Sök sedan ägarens telefonnummer och ring om situationen är mindre akut.
Djursjukhuset får dagligen frågor som är relaterade till katter och hundars onormala beteende. I vissa fall kan vi misstänka att dessa är orsakade av sjukdomar som t.ex. smärttillstånd, men i andra fall är det ett rent beteendeproblem.
Lisa Berglund, Etolog. Lisa bor i Borås och har en gedigen utbildning i djurens beteende (etologi). Hon har under åren haft egna djur såsom katt, hund och häst och äger i nuläget katten Bosse-Maja. Med fokus på inspiration arbetar hon med målsättningen att ge sina kunder verktyg att själva förändra, förbättra och utveckla sin relation till sitt djur. Vill du komma i kontakt med Lisa Berglund?
Följ denna länk så kommer du till hennes hemsida: www.djurrelationer.se
Jakthunden, draghunden och sprinthunden är verkligen elithundar. Det är viktigt att din hund är i god kondition inför jaktstarten för att minimera risken för skador och ge lång hållbarhet.
Det är lätt hänt att hunden sträcker sig när det är kallt ute. En stukning i den ojämna terrängen kan spoliera flera veckors jakt. Är oturen riktigt framme och hunden bryter ett ben, blir påkörd eller sparkad av älg, väntar i bästa fall en lång rehabilitering. För att förebygga skador så gott det går, är du välkommen att kontakta vårt duktiga rehabiliteringsteam.
Ni kanske är ett helt jaktlag som vill boka ett studiebesök med föreläsning? Ytterligare information och telefonnummer till rehabiliteringsavdelningen hittar du här.
Kennelhosta är ett samlingsnamn för kikhosteliknande symtom hos hund. Flera olika bakterier och virus kan orsaka symtomen. Vaccination mot kennelhosta har tidigare kunnat ges endast mot ett av de vanligaste virus som ingår i komplexet (parainfluensavirus, ”pi” på vaccinationsintyget) men på senare tid har det kommit ett nytt vaccin som även ger skydd mot en av de vanligaste bakterierna (Bordetella bronchiseptica, ”KC” på vaccinationsintyget). Inget av vaccinerna ger dock ett fullständigt skydd mot kennelhosta, vilket betyder att hundar som är vaccinerade mot kennelhosta kan få sjukdomen om smittan beror på något av de agens som inte ingår i ovanstående vaccin.
Typiska symtom på kennelhosta är akut insättande hostattacker. Hundarna hostar, kan hosta så att de kräks och det är vanligt att man misstänker att hunden satt något i halsen. I början av hostan kan hunden ha en kort febertopp.
Kennelhosta sprids lätt. Smittan överförs framför allt när en sjuk hund kommer i kontakt med en annan hund så att smittämnen kan överföras via nos-nos kontakt eller via hosta/nysning. Smitta kan också överföras via gemensamma vattenskålar, föremål som hunden tar i munnen.
En hund som haft kennelhosta är inte skyddad mot att få sjukdomen igen vid ett senare tillfälle.
En hund som har kennelhosta bör inte tillåtas träffa andra hundar eller vistas på hundklubben. I okomplicerade fall som beror på en virusinfektion är hunden inte smittförande mer än första sjukdomsveckan, men vi rekommenderar att man håller sig ifrån andra hundar i en vecka efter att hostan klingat av.
De flesta hundar med kennelhosta tillfrisknar utan behandling eller efter behandling med enbart hostdämpande medicin från veterinär. Hunden behöver lugn och ro och ska inte ansträngas under eller direkt efter sjukdomsperioden. Det är också lämpligt att kontrollera temperaturen på hunden åtminstone dagligen. Om hunden har kvarstående feber eller får feber igen efter några dagars hosta bör kontakt tas med veterinär. Detsamma gäller om hunden får påverkat allmäntillstånd eller får svårt att andas. Källa SVA.se
Det finns hundar som är mycket rädda för nyårsraketerna. Tänk på att i god tid se till att du ordnat med förberedelser och eventuellt lugnande medel. Rådgör med oss om du vill veta mer om hur du kan hjälpa din hund. Det finns bra preparat idag att prova.
Vi påminner också om att aldrig lämna djur obevakade med brinnande ljus!
Fundera på vad som hänger i granen om du har en valp eller katt. Något som går sönder lätt och ger vassa skärvor? Änglahår eller snören som kan orsaka stopp i tarmen?
Tänk på att även hunden gärna smakar ur chokladkartongen! Det kan vara giftigt för hund med choklad. Det finns några julväxter som är giftiga för hund och katt bl.a. julstjärna, järnek, amaryllis. Se Giftinformations hemsida
Jakthundar som har kraftigt skall och en stor iver att jaga kan råka ut för vätskeutträde i lungödem under jakt sk. jaktödem.
Det yttrar sig genom att hunden får en snabb och ansträngd andning som inte går över med normal återhämtning. Det finns en studie som visat på viss ärftlighet. Man vet inte vad det beror på men man misstänker att det beror på ett allt för stort adrenalinpåslag under jakten. Obduktion av hundar med dessa bekymmer har visat på blödningar i hjärtmuskulaturen. Om din hund har sådana symtom efter jakt så skall du kontakta veterinären för undersökning.
Tag om möjligt reda på vilket råttgift det rör sig om och rådgör med din veterinär.De flesta råttgifter verkar inte i 2a ledet men det finns de som kan vara farligare.
Katt kan ha en parasit i avföringen, Toxoplasma, som enligt många kan vara orsak till fosterskador eller ofrivillig abort. Det råder dock delade meningar om detta idag. Rekommendation är att den gravida kvinnan skall undvika att göra rent i kattlådan, eller använda plasthandskar.
Man kan på ultraljud se foster tidigast i vecka 3 men säkrast är i vecka 4. Man kan också röntga, då tidigast efter 43:e dygnet från sista parning. Det finns även blodprovstest som kan utföras på djursjukhuset. Detta blodprov är säkrast ta efter dag 26.
Det kan bero på en halsinfektion, en inflammerad tand/tandsten eller magbekymmer. Be din veterinär undersöka djuret.
Dessa djur har ständigt växande tänder som gör att de växer ut igen. Det kan dock bli problem under tiden så prata med din veterinär om vad du bör göra.
Man bör undersöka djuret för att se om tandroten är skadad och om djuret har tandvärk. I vissa fall kan tanden lagas och i andra fall kan tanden behövas dras ut.
Det kan röra sig om en juvertumör. Djuret bör undersökas för att se om den behöver opereras eller inte. Det kan också vara helt ofarliga fettknutor eller tillfälliga svullnader pga. hormonell påverkan på juvret.
Hosta kan bero på ont i halsen men kan också ha andra orsaker som hjärtproblem eller att hunden satt något i halsen. Kennelhosta, som är en smittsam virussjukdom ger också hosta. Rådfråga oss.
På alla djurslag gäller samma råd. Ögonen är känsliga! Det kan röra sig om infektioner, katarrer eller allvarligare skador och bör undersökas. Man bör aldrig behandla utan att rådgjort med kunnig sjukvårdspersonal.
En äldre katt kan precis som äldre hundar och människor få problem med lederna och muskulatur. Det finns bra behandling idag för ledvärk hos djur. Be din veterinär undersöka katten.
En äldre tik, över 5år, bör inte paras om det är första gången. Risken för komplikationer under dräktighet och under förlossning ökar.
Oftast beror det på en katarr eller livmodersinflammation. En veterinär bör undersöka tiken.
Vi har jouröppet för akuta fall alla helgdagar 08.00-17.00 (ring först innan du kommer). Övrig tid hänvisar vi till närmsta dygnet-runt-öppna djursjukhus. Ta alltid telefonkontakt med dem innan du åker.
Vi rekommenderar att alla katter som inte ska gå i avel kastreras, för att man inte ska få oönskade kattungar. För honkatter gäller att långvarig behandling med p-piller innebär risk för biverkningar. Vid kastrering av hankatter reduceras risken för urinmarkering och skador. Katter kan kastreras från fyra månaders ålder men vi rekommederar vid 6 månaders ålder. Kanin kastreras efter könsmognad som sker vid 4-5 månaders ålder, vi rekommenderar kastration vid 6 månaders ålder.
Då vi på receptionen inte arbetar med de inneliggande djuren har vi inte möjlighet att svara på denna fråga. Stationäravdelningen ringer dagligen upp ägarna till patienterna. Se till att du lämnar telefonnummer där du finns tillgänglig. För vidare information se under rubrik Stationärvård.
Lämna kvar djuret i bilen och kom först in och anmäl dig så löser vi självklart detta.
Många katter har ett hem även om de vistas mycket ute. De friar gärna efter mat i andra hem. Ta inte in en främmande katt, ge inte en främmande katt mat. Då återvänder den oftast till sitt hem. Om katten verkar sjuk eller skadad kan vi givetvis hjälpa till. Många katter är öron- eller chipmärkta. För att veta om katten är chipmärkt måste man ha en speciell avläsare (finns på Djursjukhuset). Kontrollera alltid om katten är märkt innan du betraktar den som hemlös. Om katten är märkt finns det någon som bryr sig och som gärna vill ha tillbaks sin katt. På Svenska Kennelklubbens hemsida kan man leta reda på ägaren till en id-märkt katt/hund. Finns nummerbricka i halsbandet kan man även gå in på Petdirekts hemsida.
Ta bort den snarast. Speciell fästingborttagare finns att köpa hos oss på djursjukhuset och på apoteket. Tvätta bettstället med desinficerande sårmedel (t ex klorhexidinlösning). Ingen vidare åtgärd behövs. Ibland blir fästingens huvud kvar i såret. Detta stöts bort så småningom. En liten svullnad kan kvarstå ett par veckor men är inte farligt för djuret.
Rör inte djurungar i naturen och försök inte själv att ta hand om ett vilt djur!
Många hör av sig till oss angående vilda djur och djurungar. Vi förstår att tanken är god och att man vill hjälpa. Men i de allra flesta fall så behövs inte mänsklig hjälp – tvärtom. Insatserna ökar oftast både dödligheten samt förlänger lidandet genom stress hos de vilda djuren. Djurungarna är nästan aldrig övergivna, utan vår närvaro hindrar föräldradjuren från att våga sig fram.
För att ta hand om friska eller skadade vilda djur (oavsett om det gäller en fågelunge, en björn, en ekorre eller något annat) krävs specialkunskaper och särskilda tillstånd. Det är enligt lag dessutom förbjudet och straffbart att som privatperson hantera/”ta hand om” vilda djur mer än 48 timmar. Den tiden är avsedd för ”upphittaren” att få kontakt med och överlämna djuret till en specialutbildad viltrehabiliterare som är godkänd av Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Denne kan i sin tur kontakta veterinär om det behövs. Det innebär alltid en stress för vilda djur att hanteras av människor och detta skall man bara göra efter noggranna övervägande om artens hotstatus och om individen är ”biologiskt värdefull”.
Så rör inte djurungar i naturen! Om du redan har gjort det, så lägg tillbaka dem där du hittade dem, även om du har rört vid dem. Chansen för djuret att överleva är större då. En annan viktig sak att komma ihåg och acceptera är att många djur och djurungar dör i naturen utan att det är något konstigt med det. Djur blir föda till andra djur och det är en del av det naturliga kretsloppet. Vid frågor om upphittade och /eller skadade vilda djur se www.viltakuten.se . Det är Länsstyrelsens lista över viltrehabiliterare i Sverige, och där framgår vem man kan fråga.
På Blå Stjärnans Djursjukhus tar vi som regel inte emot upphittade vilda djur. Om de har uppenbart svåra skador så kan vi ta emot dem för att hjälpa dem att slippa ifrån sitt lidande.
Under hundens/kattens första levnadsår krävs särskilda rutiner då de ofta har mask redan vid födseln. Rådgör med veterinär.
Vuxna hundar och katter avmaskas endast vid påvisad förekomst av mask. Katter som vistas ute och fångar fåglar och möss bör avmaskas mot bandmasken 2-4 gånger/år beroenden på hur mycket byte de fångar.
För avmaskning av andra djurslag (t ex kanin, fågel), rådgör med veterinär. Mask hos dessa djur är inte vanligt förekommande.
Valpar vaccineras normalt sett första gången vid 8 veckors ålder. Andra vaccinationen ges vid 12 veckors ålder eller 4 veckor efter första sprutan. Därefter ges vaccination vid ett års ålder och sedan varje år om man vill ha fortsatt skydd mot kennelhosta, annars vart tredje år. Hundar vaccineras vanligen mot valpsjuka, parvo, smittsam leversjukdom (HCC) och kennelhosta. Katter kan vaccineras från åtta veckors ålder. Andra sprutan ges 3-4 veckor efter den första och därefter vaccineras katten årligen. Katter vaccineras vanligen mot kattsnuva, som ges varje år, och kattpest, som ges vart tredje år.
Ovanstående är vaccin-tillverkarnas och veterinärernas rekommendationer. Andra regler kan gälla vid t ex utställning och tävling.
38-39 grader. Tempen kan inte kontrolleras på annat sätt än med termometer som man tar på vanligt sätt i ändtarmen.
Kontant betalning gäller vid alla besök. För mer information se rubrik Betalning.
Det kan vara svårt för oss att lämna en exakt prisuppgift då insatserna som krävs kan variera mycket från fall till fall. Dock finns fasta priser för de vanligaste rutinåtgärderna.
Ja, vi bokar alla besök. Vi har ingen ”drop-in”.